A-kassans uppkomst
A-kassans historia börjar under 1800-talet. Under denna period var Storbritannien och vissa andra länder mitt inne i sin industrialisering, vilket innebar att de gick från ett bondesamhälle till ett arbetarsamhälle.
I Sverige gick det inte riktigt lika snabbt. Mycket hade dock förändrats, inte minst hade effektiviseringar av jordbruket lett till att bondeklassen fått mer makt. Den svenska industrialiseringen började hos de norrländska sågverken.
Storbritannien och andra industriella länder hade ett stort behov av trä. Tack vare ny teknik (ångmaskinen) kunde sågverk anläggas i princip vart som helst.
Detta blev i princip startskottet för den svenska industrialiseringen, något som förändrade hela samhället. Industrier, fabriker, sågverk, stålverk och verkstäder började dyka upp. Järnvägar byggdes och utvecklades. Bönder tvingades av olika anledningar att sälja sin mark. Allt fler flyttade in till staden för att jobba i en fabrik eller verkstad.
Den svenska industriella revolutionen gav företagsägarna mer makt än någonsin förr och ett nytt samhälle föddes. Makteliten bestod av de rika handelsmännen och företagarna, under sig hade de arbetarna.
Det var inte ovanligt att arbetarna hade låga löner, långa och hårda arbetspass samt en stor osäkerhet över sin jobbsituation. Så länge du hade ett jobb var läget acceptabelt men om du blev av med ditt jobb av någon anledning försvann all din ekonomiska trygghet.
Hur påverkades den svenska arbetaren?
Arbetarnas livsförhållanden var mycket tuffa, speciellt för arbetslösa personer. Faktum är att det i princip var förbjudet att vara arbetslös enligt lagen om lösdriveri. Under det sena 1800-talet började arbetarna i Europa att organisera sig för att förbättra sina arbetsvillkor, vilket ledde till bildandet av fackföreningar.
Det var även genom fackföreningarna som tanken på att hjälpa de arbetslösa medlemmarna föddes. Den första svenska fackföreningen bildades av typograferna år 1886. Bara några år efter detta bildades även den första svenska arbetslöshetskassan av samma fackförening, något som även andra fack introducerade.
Sedan dess har a-kassan utvecklats och förändrats, bland annat med stöd av lagen och regeringen. Något som skiljer den svenska socialförsäkringen med andra länders socialförsäkring är att den är frivillig.
Hur fungerar a-kassan
Principen bakom a-kassan är enkel. Alla medlemmar betalar in en månadsavgift till a-kassan och om du blir arbetslös kan du få ut en viss ersättning under en begränsad period. Det finns dock många regler att känna till och villkor att uppfylla. Vi går igenom vad som gäller.
Grundvillkoret, arbetsvillkoret och medlemsvillkoret
Det finns tre större villkor för att kunna få ut arbetslöshetsersättning. Dessa kallas för grundvillkoret, arbetsvillkoret och medlemsvillkoret.
Grundvillkoret
Grundvillkoret tillhör de allmänna villkoren för att få arbetslöshetsersättning. För att få ersättning krävs följande av dig:
- Du är registrerad som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen
- Du ska kunna arbeta minst tre timmar per arbetsdag, minst 17 timmar i veckan
- Du står till arbetsmarknadens förfogande, vilket innebär att du vill jobba
Arbetsförmedlingen ställer även krav på vilka aktiviteter de vill att du ska göra under tiden som du är registrerad. Dessa måste utföras och rapporteras in varje månad genom en aktivitetsrapport. Lämnar du inte in en aktivitetsrapport blir du avstängd från rätten till ersättning.
Arbetsvillkoret
Arbetsvillkoret går ut på att du måste ha arbetat en viss tid under året. Mer exakt kräver villkoret att:
Du har förvärvsarbetat i minst sex månader, varav samtliga sex månader innehåller minst 80 timmar
Du kan även ha förvärvsarbetat i minst 480 timmar totalt under sex sammanhängande månader. Alla månader innehåller minst 50 arbetade timmar.
Vad betyder förvärvsarbete?
Det betyder att du arbetar och får en lön. Hit räknas även:
- betald semester
- betald ledighet
- anställning med lönebidrag
- anställning med anställningsstöd (dock inte särskilt anställningsstöd)
- tid med avgångsvederlag
- skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare
Även totalförsvarsplikt och föräldrapenning kan räknas mot arbetsvillkoret men bara till viss del, upp till två månader.
Medlemsvillkoret
Detta villkor handlar om ditt medlemskap till en a-kassa. Här finns det flera punkter att tänka på. Själva villkoret går ut på att du måste ha varit en betalande medlem i en eller flera arbetslöshetskassor i mer än tolv sammanhängande månader för att få ut en ersättning.
För att ansluta dig till en a-kassa måste du även uppfylla a-kassans medlemskrav.
Medlemskrav
En a-kassa kan ställa krav de personer som vill bli medlemmar. Det handlar exempelvis om att du måste vara verksam i en relevant yrkesgrupp. Notera att vissa a-kassor ställer andra krav, exempelvis utbildningskrav och dylikt. Det finns även a-kassa som inte ställer några yrkeskrav alls, de tar in medlemmar oavsett vilken yrkesgrupp de tillhör.
Jag uppfyller grundvillkoret, arbetsvillkoret och medlemsvillkoret, hur stor ersättning får jag?
Det beror till stor del på din inkomst. Det finns flera regler som styr hur stor ersättning från a-kassan ser ut.
Ersättningsgränser
Det finns två gränser som anger hur mycket du kan få ut i arbetslöshetsersättning. Först och främst kan du bara få ut 80 % av din lön. Om du normalt tjänar 18 000 kronor i månaden före skatt kan du som mest få ut 14 400 kronor i månaden. Du betalar skatt som vanligt och du måste alltid fortsätta betala din månadsavgift till a-kassan.
Den andra gränsen anger hur mycket du kan få ut som mest. Gränsen ligger på 910 kronor per arbetsdag, vilket innebär att du som allra mest kan få ut cirka 20 020 kronor per månad. Det innebär i sin tur att personer som tjänar 25 025 kronor i månaden eller mer har nått den högsta gränsen för arbetslöshetsersättning.
Ersättningstid
Förutom gränser för hur mycket du kan få ut finns det även gränser för hur länge du kan få ersättning. Först och främst har du sex karensdagar, vilket innebär att du inte får någon ersättning alls för de första sex dagarna. Detta är obligatoriskt för alla och dessa dagar räknas inte in i ersättningstiden.
Efter karensdagarna får du en ersättning baserat på din lön (i enlighet med ovan nämnda ersättningsgränser). Den maximala ersättningen får du i upp till 100 dagar. Efterkommande 100 dagar minskar din arbetslöshetsersättning till 80 % av din lön (max 760 kr per dag). De sista 100 dagarna minskar ersättningen återigen, nu till 70 % av din lön.
Personer som har barn under 18 år kan få ytterligare 150 dagars ersättning efter de första 300 dagarna per automatik.
Grundersättning för icke medlemmar
Personer som inte varit medlemmar tillräckligt länge men som har arbetat heltid under denna period kan som mest få 365 kronor per dag under hela perioden på 300 dagar. Detta är en grundersättning som alla har rätt att få. Även personer som inte är medlemmar i en a-kassa kan få grundersättningen, då från Alfa-kassan. Annars är det alltid medlemmens a-kassa som ska betala ut ersättningarna.
Vilken a-kassa ska jag ansluta mig till?
I slutet av 2018 fanns det 27 arbetslöshetskassor att välja mellan. Det vanligaste är att du ansluter dig till en a-kassa som passar ditt arbete, din bransch eller din utbildning. Det finns många faktorer att ha i åtanke när du ska välja a-kassa, inte minst hur många betalande medlemmar a-kassan har, hur lång den generella handläggningstiden är, månadsavgiften och eventuella andra förmåner.
Du måste inte vara med i en fackförening för att bli medlem i en a-kassa. Däremot har många fackföreningar flera incitament för att locka till sig medlemmar. Vissa förmåner är bara tillgängliga för de personer som är anslutna både till a-kassan och fackföreningen.
Inkomstförsäkring
Det finns många som tjänar mer än 25 025 kronor i månaden. Det innebär att ersättningen från a-kassan blir en stor nedgång jämfört med den vanliga lönen. Det är förvisso bättre än att inte få några pengar alls men det är fullt möjligt att få ut en större ersättning genom en inkomstförsäkring. Denna försäkring täcker mellanskillnaden mellan a-kassans högsta gräns och 80 % av din lön. Det finns mängder av inkomstförsäkringar att välja mellan, vissa är knutna till fackföreningarna och andra kommer från privata företag.
Skillnaden mellan en a-kassa och ett fackförbund
A-kassan fyller en enkel funktion, att hjälpa de arbetslösa medlemmarna med ett ekonomiskt stöd. Fackföreningar och fackförbund fyller en mer komplicerad funktion. En fackförening organiserar arbetarna (och i vissa fall egenföretagarna) inom en viss yrkeskår eller arbetsplats.
Fackföreningen representerar arbetarna gentemot arbetsgivarna. De förhandlar för sina medlemmar och skriver kollektivavtal som gäller för alla anslutna medlemmar. De jobbar även för att förbättra medlemmarnas arbetsmiljö och säkerställa att både anställningar och uppsägningar går rätt till. Fackföreningarna hjälper även till vid tvister, både med juridisk rådgivning och i många fall med ekonomiskt stöd.
Eftersom det kan finnas flera fackföreningar inom samma bransch eller industri kan dessa gå ihop och skapa ett fackförbund. Flera fackförbund kan i sin tur gå ihop och skapa en facklig centralorganisation.
De största fackliga centralorganisationerna i Sverige är TCO – Tjänstemännens Centralorganisation, SACO – Sveriges Akademikers Centralorganisation och LO – Landsorganisationen i Sverige. Det största fackförbundet hos TCO är Unionen. Hos SACO är det Sveriges ingenjörer och hos LO är det Kommunal. Även IF Metall är ett betydande fackförbund hos LO.
Anslut dig till a-kassan redan idag
Vad gör du om du blir arbetslös idag? Konsekvenserna av arbetslöshet är stora och drastiska. För att ge dig själv möjlighet att kunna hitta ett nytt arbete inom sinom tid är det bra att vara med i en a-kassa. Se till att gå med så fort som möjligt, det tar trots allt tolv månader innan du kan få full ersättning. Det är även en bra idé att överväga en inkomstförsäkring och att gå med i facket.
