1938 tecknades Saltsjöbadsavtalet mellan SAF, Svenska Arbetsgivarföreningen, och LO, Landsorganisationen i Sverige. Det historiska avtalet innebar en överenskommelse mellan parterna om hur lönerna skulle hanteras. Sedan dess har sättet att bestämma löner utvecklats och förändrats, både när det kommer till minimilön i Sverige och även när det kommer till lönesättningen.
Minimilön är ett begrepp som syftar till den minsta möjliga lön som en arbetsgivare får ge till en arbetstagare. Detta sätt att styra lönerna används i flera länder runt om i världen, bland annat USA, Storbritannien och Frankrike.
I USA varierar minimilönen baserat på delstat. I slutet av 2018 hade Wyoming och Georgia de lägsta minimilönerna på 5,15 dollar per timme. Högst hade District of Columbia med 12,5 dollar per timme. I svenska kronor innebär det löner på mellan 46 kronor och 112 kronor per timme. I Storbritannien är minimilönen cirka 7,8 pund per timme om du är äldre än 25 år. I Frankrike är det ungefär 9,88 euro per timme som gäller.
Det är värt att notera att Sverige inte har någon lagstadgad minimilön. I teorin innebär detta att arbetsgivare kan sätta hur låga löner de vill. I praktiken styrs minimilönerna av kollektivavtal mellan arbetsgivarna och fackföreningarna. Minimilönen kan även gå under andra benämningar, exempelvis ingångslön, grundlön eller lägsta lön.
Ett kollektivavtal är ett avtal mellan en fackförening och en arbetsgivarorganisation eller en specifik arbetsgivare. Detta avtal reglerar både löner och anställningsvillkor för de anställda. Ett företag kan ha ett kollektivavtal som bara gäller där och de kan även täckas av ett kollektivavtal som gäller för flera företag i samma bransch.
Om de är bundna till ett kollektivavtal och betalar lägre löner än minimilönen har de begått ett avtalsbrott. Detta innebär flera saker, bland annat att de behöver betala ett skadestånd till facket och till personerna på arbetsplatsen som är medlemmar i fackföreningen.
Erbjudande: Gå med i Unionen - Råd och stöd genom hela ditt yrkesliv
Majoriteten av företagen har som mål att gå med vinst och i många fall kan detta innebära konflikter med arbetarna. Det kan exempelvis handla om att ett företag slarvar med säkerheten, inte betalar ut löner eller på något annat sätt inte beter sig ordentligt. Fackförbunden skapades för att hjälpa arbetarna att organisera sig mot att bli utnyttjade. Till sin hjälp har fackförbunden flera verktyg men i första hand handlar det om att föra en dialog och förhandla med motparten. Som ett av de sista åtgärderna som tas kan ett fackförbund utlysa en strejk.
En strejk betyder att arbetarna vägrar att arbeta. I de flesta fall blockeras även arbetsplatsen för att säkerställa att ingen annan arbetar där, eller att arbetet blir så begränsat som möjligt. Personer som arbetar trots en strejk kallas för strejkbrytare. Arbetsgivarens motsvarighet till strejk är en lockout, vilket innebär att de låser lokalerna så att ingen kan arbeta. Både strejk och lockout anses vara stridsåtgärder vid en arbetskonflikt och är det yttersta alternativet, endast tillämpat när inget annat fungerar.
Om det finns ett avtal mellan ett fackförbund och en arbetsgivarorganisation brukar eventuella stridsåtgärder som exempelvis strejk regleras. Då bestäms reglerna för strejken, exempelvis att facket måste varsla inför en stridsåtgärd. Vid en strejk får fackmedlemmarna ersättning för sin förlorade arbetsinkomst. Personer som inte är med i facket omfattas inte av ersättningen men inte heller själva strejken. Om de ändå arbetar trots att det pågår en strejk agerar de som strejkbrytare, vilket innebär att dessa personer står inför en svår situation.
Som du märker jobbar ett fackförbund i första hand för sina medlemmar. Ett kollektivavtal tecknas av ett fackförbund och en motpart. Avtalet gäller därefter för alla av fackförbundets medlemmar. Personer som inte är medlemmar i facket täcks inte av kollektivavtalet. Det betyder dock inte att icke-medlemmar lämnas helt åt sitt öde. Om en företag har ett kollektivavtal och inte betalar ut löner till icke-medlemmar kan det mycket väl hända att facket tar åtgärder. Dock kan en icke-medlem räkna med att få något från ett eventuellt skadestånd eller retroaktiv ersättning. Personer som inte är medlemmar får stå själva mot arbetsgivaren.